Aboagora 2015 – DAY THREE, AUGUST 13th

November 25, 2015 § Leave a comment

Aboagora2015_PV3-3 Aboagora2015_PV3-19

GREGORIAN CHANT

We touch and taste, we hear and see the singing,

we feel the echo of the church and choose

to pray to Christ or Virgin Mary, clinging

to the unvisible ‒ and letting loose.

We hear the angels sound, where they are swinging,

we study scriptures of Saint Thomas, whose

translation mirrors an enigma, bringing

him here. We do not trumpet like a goose!

We lift the tone and take it to our heart,

it penetrates us like a spear or dart,

in ground and soul we feel it resonating.

Like the vibrations of a metal rod,

Saint Thomas and his thoughts are still translating

 our humble singing into meeting God.

SIMON JOHNSON

I kyrkans dunkel skänker klangen ro.

Vi hör i kväll en engelsk organist.

Från Bach till Whitlock utgör Bridge en bro.

Inför fanfaren tycks han ge en frist.

Alains två danser ‒ speglar indisk tro?

Den nittiofjärde psalmen hörs till sist,

och när vi lyssnar, tycks den tanken gro

att Reubke var en tysk perfektionist.

Visst är en skicklig musiker vår gäst!

Han har haft ansvar för Saint Paul’s musik,

Svårt är att veta vad jag gillar bäst,

det kända älskade eller det nya,

men orgelns klang tycks bli en regnbågsrya

som värmer oss likt kvällens ljusmystik.

*

Orgelns klang av ljus

i höga fönsterbågar

lövträdens dunkel

Se här rörelser

i svartvit klaviatur

bli osynlig kraft

Klockor som sjunger

tidlös skönhet gör livets

förgänglighet ‒ tom

Aboagora2015_PV3-21 Aboagora2015_PV3-35 Aboagora2015_PV3-39 Aboagora2015_PV3-41 Aboagora2015_PV3-44 Aboagora2015_PV3-54 Aboagora2015_PV3-65 Aboagora2015_PV3-70

TACK TILL TOPI

Kring konst och kunskap talar svensk som finne,

i vågor går vårt samtalstorg, som sjön ska!

I frågeställningar är vi mitt inne ‒

då hör vi sång ur lövträdstoppens grönska.

Den konstens språk är ingen pellejönska.

Betydelsen får djup i lyssnarns sinne.

Vad större salighet kan vi väl önska?

Vi sörjer dock, när Topi byter pinne.

Åbo musikfestspel, Aboagora

har lyckligtvis haft Topi vid sin åra.

Ska nu vår farkost vräkas kring på ån?

Själv styr han vidare i Helsingforsen.

I nya tak får vi nu rita korsen.

Vi seglar fram på våra lärospån!

                             EVANDER

EXTREME EVENTS

When you encounter an extreme event,

‒ beginning, turn-point, end ‒ you have a feeling

of wonder. Still, you haven’t touched the ceiling:

a view is opened in your sentiment.

If you have caused it, maybe you repent,

but if you, facing death, is blessed with healing,

you’re lead to ask yourself: Is that revealing

that in our cosmos God is immanent?

What’s possible in logic ‒ is extreme!

So is infinity in mathematics,

our universe ‒ extreme reality.

Necessity arises, it would seem,

when arts combine with science acrobatics:

they stick together in eternity.

Aboagora2015_PV3-75 Aboagora2015_PV3-82

All photographs by Otto Väätäinen, all sonnets by Erik Andersson

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading Aboagora 2015 – DAY THREE, AUGUST 13th at Aboagora – Between Arts and Sciences.

meta

%d bloggers like this: